Artiklar om skapelse och evolution

www.gardeborn.se

Artikel av Anders Gärdeborn publicerad i:

Nr 1/2013

Nr 53, Feb-2013

____________________________________________________________________________________________

Anders Gärdeborn © 2017 • Spridning tillåten om du anger källan, dock inte i kommersiellt syfte.

Biblisk skapelsetro

_________________________________________________________________________

 

Ursprungsfrågan handlar om varifrån universum, livet och människan kommer. Den bibliska skapelsetron finner svar på dessa frågor i Guds Ord. Det betyder inte att de vetenskapliga svaren ignoreras. Tvärtom, skapelsetron finner glädje i att de bibliska och de vetenskapliga svaren står i stor samklang med varandra.

 

Den bibliska skapelsetron använder alltså två principiellt olika källor till kunskapen om ursprungsfrågan. Dels har Skaparen själv uppenbarat en del om hur det gick till och dels kan den vetenskapliga metoden ge oss värdefulla insikter. Sättet att tillägna sig kunskaperna är också olika i de två fallen. Guds uppenbarade kunskap tillägnas genom tro medan den vetenskapliga tillägnas genom förnuft. Eftersom Bibeln stöder sig på Guds ofelbara väsen och vetenskapen på människans felbara förnuft, betraktar skapelsetroende den förra kunskapskällan som den mer tillförlitliga av de två. Detta är tvärtemot ”världens” syn där Bibelns kunskap betraktas som mer subjektiv och upplevelsebetonad än vetenskapens opartiska och verklighetsbaserade kunskap. Som troende behandlas man därför ofta med stor respekt så länge man håller sig på sin ”religiösa” planhalva, men toleransen brukar bli som bortblåst då man menar att Bibeln har något med den objektiva verkligheten att göra. Därför är den bibliska skapelsetron ofta kontroversiell, även bland kristna. Skapelsetroende trampar ju in på vetenskapens område, ett område där evolutionister förväntar sig monopol. Vi utmanar den rådande ursprungssynen och menar att hypoteser grundade på Bibelns elva första kapitel på ett bättre sätt förklarar det vi finner i naturen.

 

Bild 1. Naturens uppdelning stöder skapelsetron bättre än evolutionsläran. (Illustration från "Intelligent skapelsetro" av artikelförfattaren.

 

 

Det två kunskapskällorna

 

De två kunskapskällor som skapelsetron stöder sig på – Bibeln och vetenskapen – står alltså i full harmoni med varandra och kan betraktas som två betraktelsesätt på samma verklighet. Men de har olika syften. Gud har i Bibeln uppenbarat för oss det vi behöver veta om varför vi finns, om hur Han skapade, om när synden kom, om hur problemet kan lösas och om hur framtiden ser ut. Med vårt förnuft och med den vetenskapliga metoden kan vi sedan tränga djupare in i skapelsen och förundras över dess struktur och funktion. Emedan vetenskapen kan beskriva nuvarande funktioner och mekanismer i naturen, har den dock lite att säga om varifrån dessa ursprungligen kom. Vetenskapen kan beskriva lagarna bakom naturen, men inte Stiftaren av lagarna. Om vi vill veta mer om Honom får vi vända oss till det Han uppenbarat om sig själv i Skriften.

 

 

Vetenskapens begränsningar

 

Vetenskapen utforskar större och större delar av verkligheten, men det finns några väsentliga delar av den som alltid kommer att ligga utanför dess domäner. Hit hör orsaken till universum, ursprunget till naturlagarna, materien och livet, förekomsten av kärlek, tankar, känslor och moral samt meningen med allting. Vetenskapen kan beskriva naturens funktioner men inte dess upphovsman. Att ersätta en gudstro med vetenskap skulle därför vara som att förneka korsordmakaren så fort vi löst korsordet. Inte minst är Skaparen själv otillgänglig för den vetenskapliga metoden. Han lägger sig inte under ett mikroskop eller visar sig i ett teleskop. Att som materialister utesluta Bibeln som kunskapskälla innebär därför att förbise viktig objektiv kunskap om den sanna verkligheten.

 

 

Grunden för evangeliet

 

Den bibliska skapelsetron betraktar dock inte Bibeln som en lärobok i naturvetenskap, utan dess främsta syfte är att besvara existentiella frågor. Däremot förmedlas dessa kunskaper i ett fysiskt sammanhang i tid och rum, och därför kan inte Bibelns andliga lärdomar frikopplas från det vi känner till om världen från historia och naturvetenskaper. Därför betraktar skapelsetroende även Första Mosebokens elva första kapitel, som handlar om skapelse, syndafall och syndaflod, som en sann men inte uttömmande verklighetsbeskrivning av vad som skedde i begynnelsen. Vi menar att hela universum, materien, livet och människan tillkommit ur intet genom en unik skapelseakt av Gud och att ett historiskt syndafall och en historisk syndaflod fått konsekvenser för hela vår värld, vilket nödvändiggjort Kristi försoningsverk. Skapelsetron vill med andra ord sätta evangeliet om Kristus i sitt historiska perspektiv. Det är därför av oerhörd vikt att skapelsetron inte betraktas som en konkurrent till evangeliet, utan som en grund för evangeliet om Jesus Kristus.

 

 

Intelligent design

 

Skapelsetroende kan alltså närma sig frågan om vårt ursprung från två olika perspektiv. Antingen studerar man vad Bibeln har att säga om saken och testar trovärdigheten i detta genom att jämföra med vad man finner i naturen. Eller så studerar man naturen vetenskapligt och ställer sig frågan om det man hittar kan ha uppkommit av sig självt genom enbart naturliga processer. Det är på det sistnämnda sättet som den cirka trettio år gamla rörelsen ”intelligent design” behandlar ämnet. Här pekar man på att naturen uppvisar uppenbara tecken på design, att design kräver en designer och att en designer måste vara intelligent. Däremot uttalar sig inte intelligent design om vem denna intelligenta designer är. Biblisk skapelsetro använder många argument från intelligent design, men går ett steg längre och menar att designern är densamme som Bibelns skapare.

 

 

Första perspektivet - Bibeln och naturen

 

Skapelsetrons första perspektiv är alltså att studera Bibeln och jämför denna med naturen. Man kan till exempel fokusera på Bibelns beskrivning av att Gud skapar växter och djur ”inom deras slag” och upptäcka att det är precis så naturen är uppdelad (Bild 1). Vi har hund-, katt- och hästdjur men inga mellanformer mellan dem. Det finns en tämligen rik variation inom grupperna vilket visar på Skaparens vishet att skapa anpassningsbara organismer som inte dör ut om miljöfaktorer ändras. Däremot är det vattentäta skott mellan grupperna, vilket inte skulle vara fallet om de var ett resultat av en evolutionsprocess från en första bakterie.

 

Även syndafloden är en historisk händelse som satt tydliga spår i vår värld. De enorma mängder sten, grus och lera som floden förde med sig kan vi idag studera i de kilometertjocka sedimentlager som täcker vår jord. Inbäddade i dessa sediment finns ofta miljontals fossil som blivit begravda i översvämningens kaotiska lervälling. Dessa fossil har ofta, men inte alltid, en karaktäristisk ordning med vissa former längre ner och andra högre upp. Detta ger en utmärkt möjlighet att se vem av modellerna - skapelse eller evolution - som ger den bästa förklaringen på den observerade ordningen. Evolutionsläran ser ordningen som ett uttryck för när fossilen levde under olika faser av evolutionen, medan skapelsetron ser ordningen som ett uttryck för när de dog under syndaflodens olika stadier (Bild 2). Eftersom djur och växter lever i olika så kallade ekozoner, kan man förvänta att de också kommer att begravas på olika ställen och på olika djup. Längst ner hittar vi därför bottenlevande organismer som begravdes tidigt under floden, ofta genom undervattensskred. Sedan hittar man fiskar. Då oceanerna började svämma in över kontinenterna begravdes de djur som lever i gränslandet mellan land och vatten, det vill säga paddor och ödlor. Däggdjuren finns ännu lite ytligare samt fåglar som lyckas hålla sig flygande ett tag. Detta, tillsammans med att olika djur sjunker olika fort, gör att scenariot med en global översvämning på ett mycket tillfredsställande sätt förklarar den fossila ordningen.

 

Bild 2: Den fossila ordningen förklaras på olika sätt av de olika scenarierna. (Illustration från ”Intelligent skapelsetro” av artikelförfattaren.)

 

 

Jordens ålder

 

Frågan om jorden ålder är lite speciell i så måtto att det finns skapelsetroende som menar att vår planet är gammal (miljarder år) och de som menar att den är ung (tusentals år). Eftersom berg inte är datumstämplade, är båda synsätten resultat av tolkningar av de data naturen uppvisar. Själv menar jag att tolkningar fria från evolutionistiskt förutfattade meningar tydligt pekar mot en ung jord. Jag finner det dessutom svårt att förena en gammal jord, eller åtminstone miljoner år gamla livsformer, med evangeliet. Det beror på att i alla modeller för en gammal jord, åtminstone de jag känner till, visar fossil på att döden funnits på jorden i miljontals år innan människan trädde in på scenen, medan döden i Bibeln är ett resultat av människans synd. Om inte död är ett resultat av synd så blir synd en religiös illusion, och då blir också Guds lösning på syndens problem, Jesus Kristus, en illusion. Jag betonar än en gång att detta är min tolkning, vilken inte delas av alla skapelsetroende.

 

 

Andra perspektivet - Vetenskapliga studier

 

Det andra perspektivet som skapelsetroende ägnar sig åt är att studera naturen vetenskapligt och fråga sig vad detta säger om dess uppkomst. Skapelsetroende menar att vissa förhållanden tydligt talar för att naturen inte kan vara ett resultat av enbart naturliga och evolutionistiska processer. Hit hör det faktum att i stort sett alla typer av flercelliga djur dyker upp samtidigt, fullt färdiga och utan evolutionära föregångare i ett bergslager som kallas kambrium. Fenomenet är så tydligt att det fått namnet den kambriska explosionen eller biologins big bang (Bild 3). Dessutom finns stora utseendemässiga luckor mellan de olika typerna av djur och i lager över kambrium förändras de endast marginellt. En snäcka har alltid varit en snäcka och en bläckfisk har alltid varit en bläckfisk, och någon snäck-bläckfisk har aldrig hittats. Dessutom saknar både snäckan och bläckfisken ”halvfabrikat”, det vill säga djurtyper som håller på att utvecklas till desamma. Detta mönster stämmer mycket väl med den bibliska beskrivningen av Guds skapelse, där Han skapar ”inom sina slag” och tillåter en variation inom, men inte mellan, slagen.

 

Bild 3: Den kambriska explosionen. (Bild från Denver Museum of Nature and Science.)

 

 

Molekylärbiologin

 

Andra naturvetenskapliga observationer som talar för en skapare finns inom molekylärbiologin, dvs i studiet av celler och DNA. Här sker upptäckterna med rasande fart idag och de avslöjar funktioner som ingen vågat drömma om förut. Våra celler är oerhört komplicerade fabriker med tillverkande maskiner, lager, förpackningsanläggningar, postkontor, transportnät, kraftverk, avfallshantering, säkerhetsavdelningar och apparater för förflyttning. Många av dessa är vad

intelligent design kallar icke-reducerbart komplexa, vilket betyder att alla deras hundratals ingående delar måste finnas på plats samtidigt för att apparaten ska ha någon funktion över huvud taget (Bild 4). Deras tillkomst kan därför inte förklaras med evolutionens små slumpmässiga steg följt av ett naturligt urval, eftersom varje steg för sig saknar överlevnadsvärde. Allra mest fantastisk har cellen visat sig vara i sin hantering av den information som behövs för att bygga organismens olika delar. Informationen lagras i de DNA-strängar som utgör organismens arvsmassa. De funktioner man hittat här motsvarar tillverkningsmanualer, datalagring, kopieringsmaskiner, redigeringsutrustning, språköversättning samt ett bibliotek med tillhörande bibliotekarier. Det har visat sig att livets kemi utför en komplicerad språkhantering vilket är i full harmoni med att dess skapare, Jesus, i Bibeln kallas för både Livet och Ordet. Allt detta ska ses mot bakgrund av att då evolutionsläran formades trodde man att cellen var en geléklump.

Bild 4. Rent roterande system i naturen, som denna katalysator (ATP-syntas), kräver många ingående delar för att fungera, och kan därför inte förklaras med evolution i små steg.

Teistisk evolution?

 

Går det då inte att förena tron på Bibeln med tron på en evolution? Det finns ju en uppfattning som kallas teistisk evolution, det vill säga tron att Gud skapat genom de evolutionära processerna. Jag menar dock att denna syn inte går att förena med en bibeltrogen läsning. Evolutionens potentielle gud är ju en blodtörstig despot som slår ihjäl den svage, medan Bibelns Gud är en kärleksfull Fader som tar hand om den föräldralöse och änkan. Evolutionstanken beskriver en natur som stadigt går mot högre höjder av struktur och komplexitet allt från big bangs kaotiska urtillstånd, medan skapelsen i Bibeln startade ”mycket god” men är allt sedan syndafallet är lagd under ”förgängelsen”. I evolutionen är människan ett vidareutvecklat djur, medan Bibeln ger henne en särställning som Guds avbild. I evolutionsläran har döden föregått människan under eoner av tid och den är naturlig och till och med nödvändig för att det naturliga urvalet ska kunna välja ut de överlägsna individerna. I Bibeln är döden en katastrof som kommit in i skapelsen genom människans synd.

 

Inom samtliga dessa områden är alltså Bibeln och evolutionsläran varandras diametrala motsatser. Allra mest tydlig blir konflikten i synen på frälsningen och Frälsaren. Jesus är i Bibeln lösningen på ett problem som synd och död fört in i skapelsen. I evolutionsläran finns inte detta problem och då finns heller inte något behov av en lösning.

 

Därför är evolutionsläran fullständig oförenlig med biblisk kristendom och därför är den bibliska skapelsetron en viktig komponent i den kristna bekännelsen.