Artiklar om skapelse och evolution

www.gardeborn.se

Artikel av Anders Gärdeborn publicerad 2012-07-17 i:

____________________________________________________________________________________________

Anders Gärdeborn © 2017 • Spridning tillåten om du anger källan, dock inte i kommersiellt syfte.

Skilj på Skaparen och skapelsen

_________________________________________________________________________

 

Nebulosan Messier 78 fotograferad från La Silla-observatoriet i Chile.

 

 

Det är mycket ståhej i dagarna kring upptäckten av den så kallade ”gudspartikeln”. Religiösa människor ser i den en bekräftelse på Gud medan ateister använder den som en ersättning för Honom. Upptäckten förtjänar dock inga religiösa associationer, åtminstone inte mer än elementarpartiklar i allmänhet. Ordet myntades av nobelpristagaren Leon Lederman eftersom partikeln är så central för förståelsen av materia men ändå så svårfångad. Att ge den andliga förtecken är en modern variant av det urgamla panteistiska misstaget att inte skilja Skaparen från sin skapelse.

 

Den modell för materiens innersta struktur som flitigast används av partikelfysiker kallas standardmodellen. Den innehåller de flesta elementarpartiklar som behövs för att kunna förklara universum som vi känner det. Alla dessa partiklar har upptäckts experimentellt utom en som krävs för att modellen ska vara matematiskt konsistent. Den saknade partikeln kallas Higgs boson, som är den tekniskt korrekta benämningen på ”gudspartikeln”. Utan den skulle standardmodellen rasa samman och därför är det en stor framgång att den nu verkar ha visat sig i världens största partikelaccelerator.

 

Upptäckten marknadsförs dock ibland felaktigt som att vi nu kan förklara universums uppkomst utan behovet av en skapare. Då begår man misstaget att inte skilja universums struktur från dess ursprung. Vetenskapen är ett utmärkt verktyg då det gäller att undersöka strukturen men är fullkomligt svarslös inför frågor om tillblivelsen. Och att kunna förklara ett fenomen betyder inte att det saknar en upphovsman, vilket var en självklarhet för många av de klassiska vetenskapsgiganterna. Johannes Kepler beskrev det som att ”jag tänker Guds tankar efter Honom”.

 

Många tidningsartiklar ger den oriktigt uppfattningen att upptäckten av Higgs boson skulle bevisa big bang. Orsaken till förvirringen är att experimenten simulerar de förhållanden som många forskare tror gällde tidigt under big bang. Big bang är alltså ett antagande för resonemanget, inte ett resultat av detsamma. Big bang förblir lika spekulativ som den alltid varit. Detta betyder inte att big bang med nödvändighet har fel i alla sina delar men dess grundfilosofi, att allting uppkommit av sig självt utan inblandning från en skapare, är fel.

 

Andra tidningsartiklar menar att upptäkten är på väg att lösa gåtan om universums uppkomst. Då glömmer man att big bang inte ens försöker beskriva universums tillblivelse, utan ”bara” dess utveckling från ett enormt sammanpressat urtillstånd. Att jämföra big bang med Bibelns ”I begynnelsen skapade Gud…” blir därför ett kategorifel. Big bang startar med hela universum, om än i ett annat format än idag, och den kan aldrig förklara varifrån materien ursprungligen kom.

 

Flera teorier är idag på väg att ersätta, eller åtminstone komplettera, standardmodellen. Alla innehåller dock ett problem för dem som önskar förklara verkligheten utan en intelligent upphovsman, nämligen att egenskaperna hos de ingående partiklarna måste vara oerhört exakt kalibrerade för att universum ska vara så beskaffat att det kan hysa liv. Den närmast liggande förklaringen till detta är naturligtvis att vår Skapare justerat universums egenskaper med kirurgisk precision med oss människor i åtanke. Denna slutsats är naturligtvis omöjlig för den naturalistiska forskningen, det vill säga den forskning som startar med att utesluta Gud. Därför skapar man idag teorier som tillåter ett ofantligt antal olika universa att existera sida vid sida, och då borde livsförutsättningar kunna bildas av en ren slump i åtminstone något av dem. Det är i detta universum vi människor dyker upp och ställer oss frågan om varför universum är så finkalibrerat för liv.

 

Man försöker alltså kompensera obefintliga sannolikheter med oerhörda mängder universa, och resonemanget visar hur långt man är villig att gå för att slippa slutsatsen om en intelligent skapare. Dessa andra universa är inte tillgängliga för erfarenhetsbaserad vetenskap och därför krävs det lika mycket religiös tro att försanthålla dem som att försanthålla en skapande intelligens. Om inte mer!

 

Upptäckten av Higgs boson är ett litet men viktigt steg mot vår förståelse av universum. Men att den skulle ersätta behovet av en skapare är rent nonsens. Vi får inte falla i den panteistiska fällan att blanda ihop Skaparen med det skapade. Upptäckten pekar på hur fantastisk Guds skapelse är och i slutänden ger den Honom den ära och beundran Han förtjänar.

 

Anders Gärdeborn, Talesman för föreningen Genesis