Debatter om skapelse och evolution

www.gardeborn.se

Artikel av Anders Gärdeborn publicerad 2002-07-31 i:

____________________________________________________________________________________________

Anders Gärdeborn © 2017 • Spridning tillåten om du anger källan, dock inte i kommersiellt syfte.

Evolutionsläran förnekar

det unika människovärdet

_________________________________________________________________________

 

Har inte vetenskapen bevisat att vi härstammar från aporna? Måste vi som kristna inte acceptera detta? Måste vi inte hitta vägar att förena denna ”vetenskap” med Bibeln för att kunna rädda vår tro på den senare utan att behöva förkasta vår acceptans av den tidigare?

 

Stefan Edman kåserar i denna riktning i en artikel i Nya Dagen 25 juli. Han stöder sin inställning på ett gammalt evolutionistiskt antagande – att likhet mellan organismer bevisar ett gemensamt ursprung, och att ju större likheter vi hittar desto säkrare blir antagandet.

 

Tyvärr nämner han inte alternativet, att likhet mellan organismer beror på att de har en gemensam konstruktör.

 

Naturligtvis är inte min avsikt att gå i polemik mot ett kåseri. Men som ordförande i den bibliskt skapelsetroende föreningen Genesis vill jag uttrycka sorg över att Edmans syn är så spridd inom åtminstone den europeiska kristenheten i dag. Många verkar mena att det är enklast för kristna att kapitulera för det gällande evolutionistiska paradigmet och predika att Gud har skapat genom att använda den evolutionistiska processen. Vore inte detta ett sätt att följa Jesu bud att stifta frid, i detta fall mellan evolutionister och kristna? Har skapelsefrågan inte bara ett akademiskt värde och tar den inte bara tid och uppmärksamhet från de verkligt centrala kristna ämnena som frågan om vem Gud är och vad Jesu död och uppståndelse betyder för oss?

 

Jovisst är skapelsefrågan sekundär i förhållande till dessa andra fundamentala kristna sanningar. Men därmed inte sagt att det är så enkelt som att bara anta att Bibeln beskriver vem som skapade och evolutionsläran hur det gick till. Detta vill jag motivera i tre punkter:

 

>> För det första är den i dag allmänt spridda tron på att livet är ett resultat av en lång utvecklingsprocess ett hinder för många att bli kristna. En engelsk undersökning ställde frågan till ungdomar varför de inte är kristna, och det klart övervägande svaret var att evolutionsläran visat att Bibeln har fel. Och vem vill i vår tid riskera att bli ansedd som mindre upplyst, om inte vi kristna kan visa att Bibelns skapelse- och syndaflodsberättelse håller även för en vetenskaplig prövning?

 

Vi måste (gråtande) acceptera att Jesus är en stötesten för många människor, och att de därför inte kommer att bjuda in honom i sina liv. Men vi får aldrig acceptera att någon annan stötesten ligger i vägen som hindrar människor att möta Jesus. Utvecklingsläran är i dag en sådan stötesten som hindrar många att ge Jesus en chans i sina liv.

 

>> För det andra är utvecklingsläran oförenlig med Bibelns Gud. Tänk er en gud som

skapat människan genom en årmiljoner lång kedja av dödande, ätande, konkurrens och utslagning av de svagaste. Vi får en blodtörstig gud. När sedan samme gud sätter sina fötter här på jorden (som Jesus) och uppmanar oss till kärlek och omsorg om de svaga, så blir han även schizofren. Varför ska jag plötsligt ta hand om den svage, när hela min existens som art beror på att jag tidigare slagit ihjäl honom?

 

Och inte nog med detta. Samme gud påstår att döden är ett resultat av människans synd. Men hur kan den vara det? Döden har ju funnits på jorden i miljoner år innan människan trädde in på scenen. Gud blir alltså även en lurendrejare. Och varför dör Jesus på ett kors? Gör han det för att rädda oss från döden som ju bara är Guds egen metod att skapa oss? Plötsligt är Gud också inkonsekvent. Och vem vill tillbedja och ge sitt liv till en blodtörstig, schizofren och inkonsekvent lurendrejare? Inte jag i alla fall. Därför är evolutionsläran fullständigt oförenlig med Bibelns budskap om vem Gud är.

 

>> Och för det tredje leder utvecklingsläran till en del otäcka etiska konsekvenser. Enligt denna lära befinner sig ju allt liv på olika utvecklingsnivåer, allt från amöban till människan. En mycket berättigad fråga att ställa blir då om individens utvecklingsnivå har något med dess värde att göra. Svara vi ”ja” på frågan står rasismen om hörnet. Sannolikheten att alla i dag levande människor kommit exakt lika långt i den antagna utvecklingen är ju obefintlig. Då blir tanken om alla människors lika värde ett önsketänkande i stället för att konsekvent följa på den grundsyn vi har.

 

Om vi istället svarar ”nej” på frågan om värdet har med utvecklingsnivån att göra så reduceras människan till ett djur. Även om hon kommit en bit längre i utvecklingen så ger detta henne inget unikt värde i förhållande till djuren.

 

Med utvecklingsläran som grund står vi alltså inför ett val mellan pest och kolera – antingen rasism eller en utsuddning av det unika i människovärdet tillsammans med ett överdrivet upphöjande av djur. Därför är det inte förvånande att båda dessa trender är så tydliga i samhället i dag. De är bara en naturlig konsekvens av den grundsyn på vårt ursprung som vi valt.

 

Som kristna och skapelsetroende behöver vi inte hamna i detta dilemma. Vi är alla Guds avbilder med samma värde och med ett unikt värde i förhållande till djuren. Med denna grund kan vi sedan konsekvent och effektivt bekämpa både rasism och olika former av urspårat och militant upphöjande av djurarter.

 

Ja, vi har samma genetiska grunduppsättning som både bofinkar och dadelpalmer, som Stefan Edman skriver. Naturligtvis har vi det, vi är ju gjorda av samma konstruktör. Och med vetenskapens hjälp kan vi utforska mer om hans skapelse, vilket får oss att hissna inför både konstruktion och konstruktör, samt bäva inför, upphöja och ära den senare.

 

ANDERS GÄRDBORN

ordförande Genesis – vetenskap,

ursprung, skapelsetro