Debatter om skapelse och evolution

www.gardeborn.se

Artikel av Anders Gärdeborn publicerad i:

2007-10-23

2007-10-20

nr 3/2007

Mailutskick oktober 2007

____________________________________________________________________________________________

Anders Gärdeborn © 2017 • Spridning tillåten om du anger källan, dock inte i kommersiellt syfte.

Varianter av artikeln förekommer beroende på publiceringsställe.

 

Dagen: Evolution bevisar inte ursprunget

 

VLT: Tolerans och förbud går inte ihop

_________________________________________________________________________

 

"Eleverna måste skyddas från varje form av fundamentalism" säger skolminister Jan Björklund i måndagens DN och förbjuder skolan att upplysa om andra ursprungssyner än den evolutionistiska. Man sätter kaffet i vrångstrupen. Är inte själva definitionen på fundamentalism att förvägra uppfattningar som konkurrerar med den egna?

 

Regeringens ställningstagande för evolutionsläran som den enda tillåtna förklaringen ligger i tiden. Skolverket gick 2006-11-02 ut med direktiv där man stipulerar att intelligent design inte får vara något alternativ till evolutionsteorin i skolans undervisning. Europarådet gick 2007-10-04 ut med en resolution mot kreationism, vilket rikligt uppmärksammats av svenska media och bloggar. Som ofta annars diskuterar man dock om kreationister, inte med dem. Som talesman för den skapelsetroende föreningen Genesis, önskar jag därför belysa tre av de största missförstånden i debatten.

 

För det första hävdas att kreationister vill ersätta evolutionsläran med Bibelns skapelseberättelse. Det är inte sant. Vår verksamhet består av i huvudsak två delar. Den första är att på vetenskaplig grund kritisera evolutionsläran. Här pekar vi på avsaknaden av mellanformer mellan högre kategorier av organismer, samt på att man aldrig observerat att det naturliga urvalet har skapat ny genetisk information nödvändig för bildandet av nya organ och funktioner. Om inte denna evolutionskritik ryms på skolans vetenskapliga agenda motsäger den sig vetenskapens eget anspråk på att vara självkorrigerande. Evolutionsläran har en självklar plats i läroplanen, men som vetenskaplig teori och inte som ovedersägligt faktum.

 

Kreationister sysslar också med att utifrån Bibelns skapelsesyn bilda sig en uppfattning om hur skapelsen gick till. Den kunskap vi får på detta sätt är dock inte vetenskaplig, och skall därför inte heller presenteras som sådan av skola eller andra. Därför har ateister och humanister inget att frukta. Vi önskar inte att skolan skall blanda ihop denna uppenbarade kunskap om naturen med den som vetenskapen ger oss. Skolans naturvetenskapliga ämnen skall lära ut naturvetenskap och ingenting annat, dock även den vetenskap som visar på evolutionslärans svagheter.

 

Det andra stora missförståndet i debatten gäller evolutionslärans status som bevisad. Ofta framförs att kreationister på religiösa grunder motsätter sig något som vetenskapen har visat vara ett obestridligt faktum. Men vi håller med om att evolutionen är rikligen bevisad om man med ordet menar biologisk förändring i naturen. Exempel på denna typ av evolution har vi i bakterier som blir resistenta mot antibiotika, hästar som historiskt har ändrat storlek, Darwins finkar på Galapagosöarna osv. Men i våra läroböcker byter dock ordet plötsligt innehåll och börjar betyda gemensamt ursprung istället. Logiken blir att eftersom bakterier kan bli resistenta så härstammar människan från bakterien. Detta knep att bevisa evolution i en betydelse (biologisk förändring) och sedan hävda att den även är bevisad i en annan betydelse (gemensamt ursprung) är inte objektiv vetenskap. Det är inte ens logiskt hederligt. Det platsar helt enkelt inte in i skolans värdegrund att vara saklig och allsidig. Ändå talar humanister och ateister sig varma för att det skall få stå ohotat i läroböcker och läroplaner. Kreationister (och andra) som försöker påvisa bristen misskrediteras som inkompetenta eller oärliga. Vart tog öppenheten vägen? Vart tog upplysningens ideal vägen? Vart tog skolans ambition att träna i kritiskt tänkande vägen?

 

Det tredje missförståndet gäller åtskillnaden mellan vetenskap och naturalism. Vetenskap studerar naturens mekanismer och drar förnuftsmässiga slutsatser utifrån det man hittar. Naturalism däremot, gör antagandet att samma natur uppkommit utan övernaturligt ingripande. I ateisternas och humanisternas argumentation ligger dock mer eller mindre underförstått, att det är mer vetenskapligt att tro på avsaknaden av ett intelligent ursprung än att tro på motsatsen. Därför vill man ge den naturalistiska vetenskapen monopol i våra skolor. Men man kan tänka och arbeta precis lika vetenskapligt även med utgångspunkten att det finns en skapare bakom naturen. Teistens tro på Gud är inte mindre vetenskaplig än ateistens tro på icke-gud. Om vetenskapen skall vara det förutsättningslösa sökandet efter sanningen som skolan verkar ha anammat, så får vi inte sätta bojor på den och förbjuda Gud att existera.

 

Vi har hamnat i en märklig situation. Politiker och skolföreträdare propagerar verbalt för kritiskt tänkande och tolerans. Samtidig önskar man portförbjuda från skolans domäner möjligheten att naturen kan ha ett intelligent ursprung. Man gör detta med en oförmåga eller ovilja att förstå skapelsetroendes agenda, eller att skilja mellan vetenskap och naturalism. Resultatet är en skola som på många punkter blivit tvärtemot sina egna höga ambitioner. Toleransen är utbytt mot svartmålning av meningsmotståndare. Allsidigheten är utbytt mot en enda tillåten tolkning av naturvetenskapliga fynd. Det kritiska tänkandet är utbytt mot prägling i ateistisk evolutionism.

 

Anders Gärdeborn

Talesman för föreningen Genesis

Vetenskap, Ursprung, Skapelsetro

_________________________________________________________________________

Dan Larhammar replik i VLT 2007-10-31:

 

Kreationister far med osanning

 

Anders Gärdeborn, talesman för den fundamentalistiska skapelsetroende föreningen Genesis, har framfört sina missuppfattningar av evolutionen i VLT den 20 oktober. Under de 15 år som jag deltagit i debatten om evolution kontra kreationism och ”intelligent design”, och därvid personligen samtalat med många kreationister, har jag aldrig träffat en som kunnat ge en korrekt beskrivning av vad biologisk evolution innebär och vad den grundas på.

 

Påtagliga bevis för evolutionen förtigs av Gärdeborn, trots att han är i högsta grad medveten om dem. Dagligen presenterar forskare från hela världen ny information som klarlägger detaljerna i evolutionens mekanismer, inte minst tack vare de senaste årens kartläggning av den kompletta arvsmassan hos ett stort antal organismer inklusive människan.

 

Det är anmärkningsvärt att både Gärdeborn och Föreningen Genesis bryter mot det åttonde budet genom att sprida uppenbart osann information. I åratal har föreningen haft falska påstående om evolutionen på sina webbsidor och har det fortfarande, bland annat om de evolutionära släktskapen mellan människa, schimpans och gorilla. Hur någon kan ljuga så grovt för att framhäva sin religiösa tro är för mig en gåta.

 

Alla vetenskapsgrenar försöker finna förklaringar och orsakssamband utan att hitta på övernaturliga väsen såsom tomtar, älvor eller gudar. Detta har visat sig vara en oerhört framgångsrik metod att öka våra kunskap och lett till att vi i dag har mycket goda kunskaper om företeelser som tidigare haft religiösa förklaringar. Exempel på detta är att infektionssjukdomar orsakas av virus, bakterier och andra mikroorganismer och inte av gudars bestraffningar, att många psykiska sjukdomar som schizofreni och epilepsi orsakas av kombinationer av genetiska och miljöbetingade faktorer och inte av onda andar, och att för människorna ogynnsamma väderfenomen har naturliga orsaker i stället för att framkallas av gudars vredesutbrott.

 

Jag vill icke desto mindre gärna argumentera för att kreationism och intelligent design och andra skapelsemyter tas upp i skolundervisningen, lämpligen i ämnen som religionskunskap, historia och filosofi. Även inom ämnet psykologi bör kunna diskuteras de mentala låsningar som förkommer hos fundamentalister. Dessutom erbjuder kreationisters bedrägliga argumentationstekning utmärkta exempel att öva kritisk granskning.

_________________________________________________________________________

 

Mitt svar i VLT 2007-11-09:

 

Evolution inte ett bevisat faktum

 

Dan Larhammar besvarar min debattartikel om skolan och evolutionismen med att kalla mig lögnare (VLT den 31 oktober). Detta bemötande av meningsmotståndare har blivit lite av en standardprocedur för Larhammar och andra i Föreningen Vetenskap och forskning. Att på detta sätt gå på spelare i stället för boll anses i de flesta sporter vara fult och otillåtet. De allra flesta vetenskapsmän spelar också efter dessa sportsliga regler. Dock inte Larhammar.

 

Larhammar gör precis det misstag jag varnar för i min ursprungliga artikel. Han hävdar att evolutionen är bevisad utan att definiera vad han menar med ordet. De bevis han relaterar till i sin artikel visar på en förändring, eller variation, i den biologisk världen. Ingen förnekar dok evolution i denna betydelse. Larhammar slår in öppna dörrar.

 

Ordet ”evolution” byter dock (ofta obemärkt) betydelse och börjar i stället betyda allt levandes gemensamma ursprung från bakterien. Här kan vare sig Larhammar eller andra evolutionister presentera några bevis. Ofta förutsätter de att den storskaliga evolutionen (bakterie-till-människa) bara är en extrapolering av den observerade småskaliga evolutionen (biologiska variationen). Men detta är i sig ett obevisat evolutionistiskt antagande.

 

Om inte Larhammar kan presentera bevis för den storskaliga evolutionen vore det klädsamt om han tonade ner sina kategoriska uttalanden om evolution som ett bevisat faktum.

_________________________________________________________________________

 

Dan Larhammars svar i VLT 2007-12-18:

 

Evolutionen har upptäckts många gånger

 

I VLT den 31 oktober berättade jag att Föreningen Genesis har falska påståenden om evolutionen på sina webbsidor. I sin replik den 9 november gör föreningens talesman Anders Gärdeborn inga som helts korrigeringar av dessa felaktiga påståenden. I stället ikläder han sig rollen som martyr genom att påstå att min kritik är riktad mot honom som person. Detta är en vanlig strategi bland förespråkare för pseudovetenskap som saknar sakliga argument för sina extrema trosuppfattningar.

 

Dessutom försöker Gärdeborn dölja sitt förnekande av människans evolutionära släktskap med schimpansen genom att kräva bevis för vårt släktskap med bakterier. Vårt gemensamma ursprung framgår med all önskvärd tydlighet av den stora likheten mellan våra gener. Från det uppenbara släktskapet mellan människa och schimpans är steget inte långt till känguru, sjöborre och så småningom bakterier. Evolutionen har upptäckts många gånger, bland annat inom genetik och paleontologi.

 

Gärdeborn skriver att han accepterar evolution i betydelsen variation. Men om den genetiska variationen som finns hos många arter idag skulle ha uppstått på mindre än 10 000 år så måste Gärdeborn postulera orimligt höga mutationshastigheter.

 

Det finns en stor mängd populärvetenskapliga böcker som beskriver evolutionen. Varför inte börja med Jonatan Lindströms ”Allt från början”, en underhållande barnbok om evolutionen som även vuxna kan läsa med behållning.

_________________________________________________________________________

 

Mitt svar till VLT som ej publicerades:

 

I sin andra replik (VLT 18/12) närmar sig Dan Larhammar (DL) den sakfråga jag introducerat, nämligen hur pass bevisad evolutionsläran är. Han avstår denna gång från sin slentrianmässiga retorik att kalla evolutionskritiker för lögnare, vilket jag uppskattar.

 

DLs första argument är att den genetiska likhet som finns mellan olika organismer bevisar vårt gemensamma ursprung. Han gör då antagandet att likhet beror på gemensam härkomst. Jag menar att likhet beror på gemensamma behov. Våra gener är ett resultat av design, och Designern återanvänder god funktionalitet i olika arter. För några år sedan brukade DL krydda sitt argument med att peka på likhet även i s.k. skräp-DNA. Eftersom sådant DNA antogs sakna funktion skulle design-argumentet falla. Idag har dock DL förhoppningsvis slutat använda detta argument, eftersom senaste årens genetiska forskning (ENCODE-projektet) visat på svindlande och förut oanad funktionalitet hos i stort sett hela den genetiska koden. Djur har likheter i DNA när det behövs, inte när de är släkt.

 

DLs andra argument är att mutationer inte på kort tid kan ha åstadkommit all den variation vi kan observera i den biologiska världen. Här gör dock DL ytterligare ett evolutionistiskt antagande – att all variation beror på mutationer. Jag menar att merparten av variationsmöjligheten fanns förprogrammerad i våra gener från början – av den intelligente Designern.

 

DL försöker alltså i båda fallen bevisa evolution genom att anta evolution. Sådana cirkelresonemang hör inte hemma på den vetenskapliga agendan, och borde inte göra det på DLs heller.