Debatter om skapelse och evolution

www.gardeborn.se

Artikel av Anders Gärdeborn publicerad 2002-03-08 i:

____________________________________________________________________________________________

Anders Gärdeborn © 2017 • Spridning tillåten om du anger källan, dock inte i kommersiellt syfte.

Skapelse eller utveckling?

_________________________________________________________________________

 

Boende i Västerås har jag bara på avstånd kunnat följa den debatt i FK som blommat upp vad gäller evolutionslära och skapelsetro. Som ordförande i den skapelsetroende föreningen Genesis (www.genesis.nu), som kritiserades i lektor Jan-Erik Berghs artikel den 12/2, ser jag mig dock både inbjuden och nödgad att gå in i debatten.

 

Jag har deltagit i ett antal motsvarande debatter förut och alltid förundrats över motståndarsidans opportunistiska angreppssätt. Man ställer "modern naturvetenskap" mot "fundamentalism" och "sekterism" och gör det på så sätt enkelt för läsaren att ta ställning. En saklig diskussion om varför evolutionsmodellen är så mycket bättre på att förklara vetenskapliga fynd än skapelsemodellen utelämnas. Några debattörer menar att skapelsetroende tvingas förkasta vetenskapliga fynd för att få

sin teori att stämma, vilket bara antyder att de inte lyssnat tillräckligt på motståndarens argument. Ingen påläst skapelsetroende förnekar vare sig dinosaurier, mutationer eller kontinentalvandringar men vi tolkar dessa fakta genom andra glasögon än evolutionisternas.

 

Jag är helt överens med pro-evolutionsdebattörerna om vikten av naturvetenskap på skolschemat. De blandar dock ihop naturvetenskap med materialsim (som jag här använder synonymt med naturalism), dvs tron på nödvändigheten att förklara allt med enbart naturliga eller materialistiska orsaker. Därför argumenterar de snarare för att skolan skall ha en materialistisk grund än en naturvetenskaplig. Detta må vara debattörernas mening, men jag har svårt att tro att det är läroplanens (Lpo 94) då den skriver att "Skolan skall vara öppen för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram. Den skall framhålla betydelsen av personliga ställningstaganden och ge möjligheter till sådana."

 

Det finns i huvudsak två olika sätt att förklara livets ursprung. Båda gör vissa grundläggande antaganden och bygger sedan sin förklaring av ursprunget på dessa antaganden. Den första ursprungsförklaringen har materialismen som grundantagande, menar att slump, tid och naturlagar är de enda drivkrafterna och använder evolutionsmekanismerna variation och naturligt urval som förklaring av uppkomsten av de biologiska huvudgrupperna. Den andra ursprungsförklaringen har en högre makt (Gud) som grundantagande och menar att syfte och design ligger bakom naturen. Mekanismerna i skaplesmodellen är till viss del lika de evolutionistiska men bara som förklaring av variation på låg nivå inom växt- och djurvärlden. Båda modellerna står alltså på en trosgrund (materialism resp. högre makt) och ingen av dem är varken mer eller mindre vetenskaplig än den andra. Problemet uppstår när man sätter likhetstecken mellan vetenskap och materialism och menar att skolan bara skall få lära ut utvecklingsläran som enda möjliga vetenskapliga förklaring till vårt ursprung.

 

"Evolution" är ett grundantagande för dagens naturvetenskaper och inte, som tyvärr många felaktigt tror, ett resultat av dem. Vetenskapen har varit fångade i sådana fast rotade paradigm tidigare, som t.ex. då jorden ansågs vara universums centrum, och varje gång någon vågat utmana paradigmet har de stämplats som antingen okunniga, förståndsbefriade eller illvilliga. Dagens utvecklingsparadigm är lika fast rotat som någon av de tidigare, både vad gäller materiens ursprung (olika bigbang-teorier), livets ursprung (ursoppan m.fl. hypoteser) och de biologiska huvudgruppernas ursprung (neodarwinism med sina varianter). Att debattörer från den akademiska världen står på utvecklingsparadigmet är förståeligt eftersom deras träning, arbetsmiljö och karriärmöjlighet är beroende av det. Om skolan skulle göra det är det däremot beklagligt, i synnerhet då man har ambitionen att eleverna skall tänka självständigt och inte fastna i förutfattade meningar.

 

Skolan bör koncentrera sig på att lära ut biologiska och geologiska fakta om fossiler, DNA, och populationer. Den bör sedan visa på att dessa fakta kan tolkas genom glasögon bestående av antingen evolutions- eller skapelsemodeller. Eleverna bör sedan själva få ta ställning till vad som verkar rimligast. Och att alla fakta pekar på en evolution har tyvärr blivit vår moderna skapelsemyt. Den fråga alla med ansvar för undervisning bör ställa sig är om inte denna myt håller på att bli minst lika dogmatisk som alla dess föregångare.

 

Anders Gärdeborn